Magen växer och jag inser att jag snabbt snabbt går mot halva gravidíteten, det är helt otroligt! Tänk att jag äntligen ska få bli mamma. November känns så långt bort, men samtidigt... det har gått så snabbt fram till idag. Jag är livrädd att jag ska vakna en morgon och inse att allt bara var en dröm... sedan tar jag upp ultraljudsbilden och inser att det där är allt annat än påhittat :)
Jag väntar glad men otålig och samtidigt som tiden springer iväg vill jag bara spola fram åtminstone några veckor, men jag ska stilla mig... det går ju faktiskt ändå bara vänta.
tack för din så fina kommentar. den värmde.
SvaraRaderavisst är det så, att aldrig aldrig aldrig är ett barn något att ångra. det är på riktigt det finaste man kan få.
och du anar inte hur snabbt det går, jag minns precis när jag var där du är och tänkte " bara liiiiite snabbare" och nu sitter jag här med bara fem veckor kvar och tänker hjälp så snabbt det gått samtidigt som man vill ha sin älskade lilla skrutt i famnen PRONTO.