Väntan...

Idag fick jag sova gott ända till 8:15, lyx, måste erkänna att jag känner mig mer utvilad än på länge. För första natten på extremt många veckor vaknade jag inte för att kissa i natt, vilket också känns som en lättnad. Tänk att man är så besatt av att räkna veckor och dagar, man vill beta av veckorna så snabbt som möjligt. Att tänka BF den 20 november känns bra mycket längre bort än att dela upp graviditeten i 39 veckor som alla går att beta av en efter en :) Nu har jag ju snart gjort en tredjedel och det känns mycket bättre än de nio månader jag stod inför när teststickan skrek GRAVID. Ja, det är en väntan, men en spännande sådan och jag är övertygad om att jag behöver varje sekund av de här 39 veckorna för förberedelse, men ändå, den som väntar på något gott...